Vem är egentligen GLOBALilona?

Namn: Ilona Ostojic                                              

Ålder: Mogen

Anställd som: Administratör

Språkkunskaper: Svenska, engelska, ungerska, serbiska, bosniska och kroatiska

Bakgrund: Tolk, chefssekreterare, assistent, personalansvarig och rekryteringskoordinator

Det bästa med mitt jobb: Variationen

Mitt drömuppdrag: Att få arbeta med flyktingbarn

Det här visste ni inte om mig: Jag älskar att resa

Favoritroman/Dokument: Mitt förbjudna ansikte, Latifa

Värsta språksynden i dagens svenska: Det finns en hel del, t ex översatta citat och ordspråk

Språkförbistringsminne: De allra första veckorna av mitt liv i Sverige blev jag skickad av min mor att köpa inlagd paprika. Min direkta översättning av inlagd paprika blev sur paprika vilket expediten naturligtvis inte förstod. Detta resulterade i att jag gick runt den manuella disken tog expediten i handen och fick henne med mig ut på gatan och pekade på en burk inlagd paprika i skyltfönstret (jag var inte så gammal på den tiden och tydligen inte så blyg heller). Inte säker på att jag hade gjort om det idag. 

Det här klarar jag mig inte utan i min yrkesvardag: Telefonen

Favoritcitat: Låt inte andras beteende förstöra din inre frid. Dalai Lama

Motto: Behandla andra som du vill bli behandlad själv

Kulturella forskel, eller skillnader som vi säger på svenska

”Der er altså tale om en grundlæggende forskel på de to lande og kulturer. 
 Man kan næsten tale om en dansk og en svensk logik”

Uffe Paludan, Öresundsexpert och framtidsforskare

Så fort vi öppnar munnen…

Danmark ligger så nära Sverige, men är ändå långt borta i mångt och mycket. Språken är åtminstone i teorin ganska lika – i skrift. Man säger att de centralskandinaviska språkens ordförråd till mycket stor del överensstämmer. I en dansk text kan en svensk läsare oftast utan problem identifiera upp till 90 % av orden. Problemen kommer när i synnerhet danskar börjar ”snakke”, särskilt om de kommer från södra Danmark!

Risken för kulturella missförstånd är stor, och detta kan till viss del undvikas genom en förståelse för varandras språk.  I uppsatsen Affärer över sundet (Kahlström och Lindqvist, Uppsala Universitet 2008) tar man upp det som jag tror vi överlag är medvetna om: att det finns stora skillnader mellan dansk och svensk förhandlingsstil. Se bara på det lilla ordet ”utveckling”. Svenskar använder det ofta och gärna eftersom det på den här sidan sundet är ett positivt laddat ord. I Danmark, däremot, ses "utveckling" inte som något positivt. Om något behövs ”utvecklas” ser man det i Danmark som att de inblandade inte presterat tillräckligt eftersom de behöver förbättras. Företagen måste alltså på båda sidor anpassa sin kommunikation för att minska risken för sådana här missförstånd.

Blyg och formell eller snabb och burdus?

Det svenska Exportrådet gjorde en undersökning bland 126 chefer för svenska dotterbolag i Danmark för att ta reda på skillnader mellan svensk och dansk förhandlingsstil. De beskriver svensken som formell, långsam och lite feg i förhandlingar, och skriver att svensken gärna vill ha långsiktighet och har svårt för snabba beslut. De beskriver dansken som individualistisk, snabb och handlingskraftig och slår fast att det ”danska gemytet” till stor del är en myt, åtminstone i affärssammanhang. Det är ju upplagt för kulturkrockar!

När svenskar vill ha detaljerade avtal vill dansken oftaha ett övergripande avtal som man snabbt kan godkänna, och som sedan ändras om det behövs. Störst, enligt Exportrådet, är skillnaderna inom tre områden:

·         Riskvillighet (låg för svenskar, hög för danskar)

·         Förhandlingsstil (formell för svenskar, informell för danskar)

·         Kommunikation (invecklad för svenskar, rak för danskar)

Studien visar faktiskt att två tredjedelar av alla förhandlingar misslyckas på grund av kulturskillnader. Det är ett nog så gott skäl till att fundera lite extra på hur företagskulturen är i Danmark innan man ger sig av för att knyta avtal!

Så nära, och ändå så långt bort!

Detta är information om Danmark som GLOBALscandinavia uppdaterar löpande. Kom gärna med synpunkter på innehåll och upplägg. Mer information om Danmark hittar du på den danska statens webbplats www.borger.dk.

Källor:

Bilden lånade vi från svenskamassan.com

http://www.danska-svenska.se/skillnader_spraken.htm

 http://www.ne.se/rep/stereotyper-danskar-och-svenskar-inte-s%C3%A5-lika-som-vi-tror

http://www.swedishtrade.se/

”Jag gör ju bara mitt jobb” – om att använda Facebook på arbetstid

Som marknadsansvarig på GLOBALscandinavia ingår det bland annat i mina uppgifter att se till att vi har en levande företagssida på Facebook. Jag delar våra blogginlägg där, lägger upp bilder, interagerar med andra företag, publicerar spontana inlägg och uppmuntrar kollegorna att göra detsamma.

Detta innebär att jag i princip alltid är inloggad på Facebook. Vilket i sin tur gör att jag ständigt visas som tillgänglig i chatten. För bara något år sedan tyckte jag att det kändes lite ofint att vara facebooktillgänglig på arbetstid. Som att man inte hade något vettigt för sig och var allmänt lös och ledig för att småprata om ditt och datt. Lite som att sitta med sin privata mobil i handen och stirra på den och hoppas att någon ska ringa så att man får prata bort en stund. Men jag tycker att detta har förändras drastiskt de senaste ett–två åren.

I princip dagligen är det någon eller några som under dagtid (och kvällstid också för den delen) initierar en chatt i ett jobbrelaterat ärende. Jag tycker att det är ett bra sätt att kommunicera och använder chatten som komplement till telefon och mail. Många av dessa diskussioner har resulterat i både bokade möten, affärer, samarbeten och fortsatta samtal. Det tycker jag är en intressant utveckling.

Vad tycker ni? Kan Facebook vara ett bra arbetsredskap, eller är det en förtäckt ursäkt att sköta sitt sociala liv på arbetstid? Är integrationen av det privata och det professionella ett sätt att få ett mer holistiskt perspektiv på sitt liv, eller är det bara ett sätt att trappa upp vårt springande i hamsterhjulet ännu ett steg? Ett sätt att garantera att vi snart aldrig är helt lediga från jobbet?

/ GLOBALannat

Öresundssamarbetet

I dag passar vi på att granska samarbetet över sundet. Häng på så förklarar vi närmare!

Intresset för Sverige är mycket stort i Danmark, och med invigningen av Öresundsförbindelsen år 2000 kom länderna ännu lite närmare varandra. Kontakter förekommer på alla områden och nivåer. Detta underlättas förstås av den geografiska närheten, men också av de historiska, kulturella och ekonomiska banden.

Sydsvenskan skriver i en artikel från januari i år att pendlingen från Skåne till den danska sidan ökade kraftigt under de första åren, främst för att danskar kom och bosatte sig i Skåne men behöll jobben i Danmark.  Mellan 2001 och 2007 var det 14 524 danskar som flyttade till Skåne, och under samma period flyttade 2 015 svenskar till Danmark. Fram till 2006 utgjorde danskar bosatta i Skåne den största gruppen Öresundspendlare. Sydsvenskan har tidigare skrivit om en värdetillväxt som har uppstått på flera sätt: bland annat genom att danska företag fått tillgång till värdefull svensk arbetskraft samt genom att Kastrup fått fler svenska resenärer.  I dag hämmas den här utvecklingen något på grund av lågkonjunkturen som har slagit hårt mot Danmark. Även växelkursen är en bidragande orsak.

Vem pendlar i dag?

Enligt färsk statisktik från sydsvenskan.se är kommunen med flest öresundspendlare Malmö. 60 procent av alla öresundspendlare kommer härifrån. Vi får inte heller glömma pendlare som åker mellan Helsingborg och Helsingör: på andra plats kommer Helsingborg med 1 784 sundspendlare. Det är svårt att göra några som helst prognoser för pendlingen i öresundsregionen eftersom det är många faktorer som spelar in, som befolkningsutvecklingen, bostadsprisskillnader och valutakursen. Den typiska pendlaren över Öresundsbron är för övrigt svensk, högutbildad och man.

Vad gör man då för att underlätta integrationen?

Från både svenskt och danskt håll görs insatser: de svenska och danska regeringarna informerar allmänheten på ÖresundDirekt och ett nätverk med call center har upprättats mellan berörda myndigheter. Öresund Direkt har upprättat ett informationskontor för individer och företag i Malmö och en webbredaktion har upprättats i Köpenhamn i anslutning till detta.  Här kan man få reda på allt som rör öresundsregionen med regelverk, skatteregler, pendlingsinformation, jobb och utbildning och annat som kan vara värt att ha koll på om man ”byter” land. Man har även tagit hjälp av tidningar, andra webbsidor och bloggar för att profilera öresundsregionen både internationellt och nationellt och man stödjer nätverkande i regionen.  Vi har också sett hur antalet föreningar och organisationer som arbetar gränsöverskridande, både ideella organisationer och initiativ som Öresund Direkt, har ökat efter att Öresundsbron öppnande.



Öresundsbron i all sin prakt! Här som malmo.com ser den.

Detta är information om Danmark som GLOBALscandinavia uppdaterar löpande. Kom gärna med synpunkter på innehåll och upplägg. Mer information om Danmark hittar du på den danska statens webbplats www.borger.dk.

Källor:

www.ec.europa.eu

www.sydsvenskan.se

http://www.riksdagen.se

www.borger.dk

Så nära men ändå så långt borta

Som malmöbo och anställd på ett danskägt översättningsföretag har jag i princip daglig kontakt med danskar och danska. Det är en naturlig del av min vardag. Men häromdagen hörde min syster i Stockholm av sig och behövde hjälp med en dansk mening, och det påminde mig om att det ju inte är alla som har dagligt samröre med Danmark – särskilt inte de som varken jobbar som översättare eller bor i Öresundsregionen. Och för dem kan danska faktiskt vara rena grekiskan.

Det är ett mer eller mindre välkänt faktum att danskan och svenskan har ett antal så kallade falska vänner. Att frokost inte betyder frukost utan lunch, att rolig inte betyder rolig utan lugn och att hurtig inte betyder hurtig utan snabb lär man sig ganska snabbt. Men även jag som har daglig kontakt med danskar upphör aldrig att förvånas över danskans i mina arbetsskadade öron festligt klingande lexikala lösningar. Till exempel fick jag häromdagen ett uppskattande mejl med orden ”Tusind tak, du er en sveske!” Hmmm. Sveske betyder alltså sviskon. Men vi svenskar är ju klippor och pärlor och änglar när vi gör något bra, så varför inte ett torkat plommon?

Lektion 1: Titta på ” Gamle mænd i nye biler” utan textning.

Ett annat faktum är att danskarnas räknesystem för oss svenskar ter sig helt uppåt väggarna. Det sägs att det finns någon slags logik bakom, men det tror jag när jag ser det. Jag har helt enkelt fått lägga allt vad logik heter åt sidan och lära mig talens namn som glosor: halvtreds = 50, halvfjerds = 70, firs = 80 och så vidare. Som tur är brukar danskarna vara väl medvetna om denna svenskarnas oförmåga att ta till oss det danska räknesystemet och helt enkelt säga femtio och sjuttio i stället, av rent medlidande.

Falska vänner och lustiga glosor i all ära, men faktum är – även om det tar emot att erkänna det – att det många gånger kan vara riktigt svårt att förstå i synnerhet talad danska. Den geografiska närheten till Danmark gör att vi känner att vi borde kunna kommunicera obehindrat. Men i och med att vi faktiskt inte kan det – vore det då inte läge att ta till engelska? Nej, det är vi oftast för stolta för.

Jag läser på Wikipedia: ”Skriven danska är lätt att förstå av såväl svenskar som norrmän, där ca 90 procent av orden är igenkännbara med små stavningsskillnader. Talad danska är ofta svårare att förstå för både svenskar och norrmän på grund av den snabba uttalsutveckling som danskan haft under 1900-talet.” (min kursivering) Aha! Det är alltså därför. Men att veta skälet till språkförbistringen underlättar ju tyvärr inte själva hörförståelsen. Jag inga dessvärre säkra knep för hur vi ska lära oss tyda den talade danskan bättre, förutom det gamla beprövade ”övning ger färdighet”. Så gör som jag – gå och hyr några danska filmer redan i helgen. Och våga inte sätta på undertexterna!

TIPS!

En bra grej att kunna om man till exempel mejlar mycket med danskar är kortkommandona för deras ä och ö (obs, använd det numeriska tangentbordet).

æ	Alt+0230
Æ	Alt+0198
ø	Alt+0248
Ø	Alt+0216

/ GLOBALlina

Vem är egentligen GLOBALörjan?

Namn: Lars Örjan Fogelberg Skoglösa

Ålder: Tja. Vad är alternativet...

Anställd som: Facköversättare, projektledare, IT-gränssnitt

Språkkunskaper: I yrket svenska och tyska, privat är jag mest stolt över att ha varit flytande på portugisiska.

Bakgrund: Uppvuxen med svenska föräldrar i Hamburg. Efter Abitur 1981 första återvändan till Sverige / ett fruktansvärt land på den tiden / sen en vild ungdom med spridda skurar akademisk humaniora (min C-uppsats i littvet en reichiansk symbolanalys av Fernando Pessoas tidiga fas) samt undersköterskeutbildning/jobb. På senare tid har jag fortsatt studera samt utbildat mig till och jobbat som lastbils­mekaniker. 1990 började jag arbeta som facköversättare. För Global/Sprogdata har jag varit verksam sedan 2000, från 2008 som anställd.

Det bästa med mitt jobb: Mina arbetskollegor. Smarta, roliga, kunniga, snygga, underbara!

Mitt drömuppdrag: Få jobba för Översättare utan gränser.

Det här visste ni inte om mig: Min sommarpassion är jonglering. När resten av familjen ligger o steker på stranden tar jag min solhatt och min musikburk och tragglar fontänen, vippan, pendeln och inte minst frihetsgudinnan. Vackra dagar kan jag jonglera bakom ryggen och dubbelsnurra käglor. Den hemliga drömmen är att göra ett program, resa runt i ett solvarmt Europa o samla pengar för nåt bra ändåmål på gator&torg i Berlin, Paris och Lissabon.

Favoritroman: Zen and the Art of Motorcycle Maintenance - Robert M. Pirsig

                              Mona Lisa Overdrive - William Gibson

                              Lyckliga i alla sina dagar - Nina Björk

Värsta språksynden i dagens svenska: Juice

Språkförbistringsminne: Min syster - även hon uppvuxen i Tyskland - brukar i stressade situationer glömma bort sig och högt räkna fram sekunder genom att säga 21, 22, 23 osv. på svenska.

Det här klarar jag mig inte utan i min yrkesvardag: Mina kollegor. Vårt nya fina kontor.

Favoritcitat: "Det är förunderligt vad vackert man kan bygga av alla stenar som ligger i ens väg." -Goethe.

Motto: "Du kan ingenting ta med dig när du går." - Cornelis

Bilder från invigningen av GLOBALoffice

Danmarks importmarknad

Nu har vi hunnit fram till den danska importmarknaden i vår Jorden runt-blogg.

Danmark är en av världens ledande jordbruksproducenter och jordbruket svarar för en fjärdedel av inkomsterna. Brist på råvaror och en begränsad hemmamarknad gör dock Danmark mycket beroende av sin utrikeshandel. Den danska importen uppgick till ett värde av 45 256 miljoner danska kronor 2012. Danmark importerar huvudsakligen verkstadsprodukter, råmaterial och halvfabrikat för industri, kemikalier, grödor och konsumtionsvaror. Danmark importerar framför allt från Tyskland, Sverige, Nederländerna, Storbritannien och Kina. Sveriges export till Danmark är 6,5 %, vilket gör Danmark till ett viktigt exportland för oss. 

 

Danmark kanske är ett viktigt importland, men det här med guf klarar de av utmärkt själva.

Integrationen mellan danska och svenska företag har intensifierats under de senaste åren. Exempel på detta är MD Foods och Arla år som år 2000 bildade Arla Food.  Andra exempel från bank- och finansbranschen är Danske Bank, som fortsätter att expandera i Sverige, Merita-Nordbanken som har fusionerat med Unibank och bildat Nordea och Svenska Handelsbanken som har köpt danska Midtbank. Danmarks ambassad i Stockholm har under den senaste tiden upplevt ett stort intresse från danska företag som vill etablera sig i Sverige eftersom den svenska marknaden är eftertraktad bland danska företag.

Sydsvenskan skriver i en pinfärsk artikel att den svenska exporten till Danmark minskar, medan Sverige å sin sida ökar importen av danska varor. Det är främst livsmedel som Sverige importerar. Vem klarar sig till exempel utan danskt rågbröd?

Detta är information om Danmark som GLOBALscandinavia uppdaterar löpande. Kom gärna med synpunkter på innehåll och upplägg. Mer information om Danmark hittar du på den danska statens webbplats www.borger.dk.



Källor:

http://sverige.um.dk/

http://sverige.um.dk/da/eksportraadet

http://www.oresundchamber.dk/

www.swedishtrade.se/

www.sydsvenskan.se

http://www.tradingeconomics.com/denmark/exports

Vem är egentligen GLOBALstaffan?

Namn: Staffan Johansson

Ålder: 46

Anställd som: Facköversättare

Språkkunskaper: Jag översätter från tyska, engelska, danska och ibland norska. Engelska och tyska har jag läst i flera år på universitetet. Har dessutom tillbringat en termin vid universitetet i Bonn och ett år vid universitetet i Toronto. Mina passiva kunskaper i danska har jag fått gratis på något sätt …

Bakgrund: Född i Lund och uppvuxen i Växjö, tillbakaflyttad till Lund för många år sedan. Studier i språk och litteratur.

Det bästa med mitt jobb: Det måste vara kollegerna på den här härliga arbetsplatsen. Och att känna att jag faktiskt lär mig nya saker varje dag: nya ord, nya sätt att uttrycka de mest skilda saker på svenska.

Mitt drömuppdrag: Svårt att säga. Något på kulturområdet, kanske om konst. Eller kanske en spännande brevväxling där man får följa kontakten mellan två brevskrivare.

Det här visste ni inte om mig: Har varit modellraketbyggare, hade en trestegsraket som nådde bortåt 800 m med krutmotor.

Favoritroman: Johan Helmich Roman (1694–1758). Men ärligt talat: det här går ju inte att svara på. Jag har njutit av alldeles för många romaner för att kunna välja ut en enda som skulle höja sig över alla andra. Passar i stället på att utnämna världshistoriens bästa film: Fanny och Alexander. Eller vänta nu …

Värsta språksynden i dagens svenska: Det beror ju lite på textsorten och avsändaren. Men bristande korrekturläsning på nätet, ordföljdsfel och brott mot subjektsregeln kan jag väl nämna. (Jag tillhör dem som tycker att subjektsregeln finns.) Och så bör man skilja på var och vart. Det är nog extra känsligt för oss som har läst tyska och skiljer på riktning och befintlighet.

Språkförbistringsminne: Paris. De ville inte prata engelska. Och jag var dålig på franska.

Det här klarar jag mig inte utan i min yrkesvardag: Alla andra nämner väl datorn och internet, så jag passar på att framhålla böckerna. Har svårt att se hur jag skulle klara mig utan ordlistor och facklexika.

Favoritcitat: Har inget speciellt favoritcitat. Många citat är bra, men varför ska man gå omkring och ha en favorit?

Motto: Har inget speciellt motto. Många motton är bra, men varför ska man gå omkring och ha ett som är ens eget? Det skulle väl bara kännas begränsande.

Danmarks exportmarknad

Den här månaden ska vi som bekant granska Danmark under lupp, och dagens blogginlägg handlar om Danmarks export.

Danmark är trots sin ringa storlek ett viktigt exportland. Viktiga exportvaror är förutom livsmedelsprodukter maskiner och tekniska instrument.  Danmark exporterar även olja och naturgas.  Det danska exportrådet talade nyligen om en dansk exportsuccé på den svenska marknaden och nämnde framgångarna med NTF-Aalborg.

Handel med andra EU-länder står för nästan 70 % av den danska exporten. Tyskland är den viktigaste handelspartnern med 16,9 %, Sverige står för 13,2 %, Storbritannien 9,9 %, Norge 5,7 %, USA 5,5 %, Nederländerna 4,9 % och Frankrike 4,4 % (2011).

En ovanligt trevlig dansk exportprodukt

Danmarks 20 största företag

A.P Møller -  Mærsk A/S

ISS A/S

Novo Nordisk A/S

Carlsberg A/S

Dong Energy A/S

Arla Foods Amba

Danish Crown Amba

Newco Aep A/S

DSV A/S

 Vestas Wind Systems A/S

Danske Bank A/S

Dansk Landsbrugs Grovvareselskab Amba

Fællesforeningen for Danmarks Brugsforeninger (FDB)

Coop Danmark A/S

Danfoss A/S

TDC A/S

FLSmidth & Co. A/S

Trygvesta A/S

Siemens Wind Power A/S

Dansk Shell A/S

Detta är information om Danmark som GLOBALscandinavia uppdaterar löpande. Kom gärna med synpunkter på innehåll och upplägg. Mer information om Danmark hittar du på den danska statens webbplats www.borger.dk.

Källor:
www.largestcompanies.se

http://sverige.um.dk/
http://sverige.um.dk/da/eksportraadet
http://www.oresundchamber.dk/
www.swedishtrade.se/
http://www.tradingeconomics.com/denmark/exports

Välkommen till Danmark!

I dag är det premiär för GLOBALscandinavias djupdykning i andra länders affärskulturer. I den här bloggserien tar vi tempen på vad som är viktigt att känna till i olika länder och hur man beter sig när man exempelvis förhandlar om kontrakt.

Häng med från början och lär dig fascinerande fakta om länder i när och fjärran. Månadens land presenteras i lagom stora portionsbitar. Först ut är en av våra nordiska grannar!

Bara 16 km bort

Danmark är vårt sydligaste grannland. Sedan öresundsförbindelsen mellan Malmö och Köpenhamn invigdes år 2000 har landet kommit betydligt närmare Sverige. Fokuseringen på Öresundsregionen har ökat och gjort det mer intressant för svenska företag att etablera sig i Danmark. Det omvända är naturligtvis också sant – danska företag blir alltmer intresserade av att etablera sig i Sverige.

Danmark är en marknadsekonomi som har ett högteknologiskt jordbruk, en modern industri, en stabil valuta och en stor export- och importhandel. Landet har betydande olje- och gasfyndigheter, men nästan inga egna råvaror.

Basfakta:

Yta	43 098 km2 (exkl. Färöarna och Grönland)
Huvudstad (och största stad)	Köpenhamn
Officiellt språk	Danska
Folkmängd	5 511 000 (1 jan. 2009)
Statsskick	Konstitutionell monarki
Statschef	Dronning Margrethe II
Statsminister	Helle Thorning-Schmidt
Parlament	Folketinget: 179 ledamöter
Valuta	Kroner (DKK)
BNP-tillväxt	2,0 (2010)
BNP/capita	60 962 USD (2011)
Inflation	2,8 % (2011)
Största handelspartners	Tyskland, Sverige och Storbritannien
Svensk varuexport till Danmark	6,5 % (2012)
Svensk varuimport från Danmark	8 % (2012)

Senast uppdaterat 2013-01-27

Taler du samma språk som dina affärspartners?

Detta är information om Danmark som GLOBALscandinavia uppdaterar löpande. Kom gärna med synpunkter på innehåll och upplägg. Mer information om Danmark hittar du på den danska statens webbplats www.borger.dk.

Källor:

http://www.mi.se
http://www.swedishtrade.se
http://www.exportera.se

http://www.indexmundi.com