Jag fick ett upprört e-postmeddelande från Sofia Ask som jobbar på Linnéuniversitetet. Hon vill att jag tar upp okynnesanvändandet av prepositionen “kring” i bloggen. Får jag börja med att göra offentlig avbön: jag använder mig själv av “kring” då och då när jag inte är säker på vilken preposition som passar. Mea culpa. Jag inser ju själv hur otroligt störigt det är.
Här är ett utdrag ur hennes e-postmeddelande (mina markeringar i fetstil):
Här är ett utdrag ur hennes e-postmeddelande (mina markeringar i fetstil):
Ett axplock ur den akademiska floran. Läst idag:Amen. Som nyfrälst bekämpare av okynneskringen ser jag nu onödiga “kring” överallt. Och om jag kan bättra mig, så kan ni! Våga släppa det slappa, intetsägande kringet och börja stå för vad ni skriver. Ett felaktigt användande av “kring” är bara fegt och uselt.
Det finns olika teorier som är gällande kring grammatikundervisningen i skolan.
Det finns olika åsikter kring formaliseringens för och nackdelar.
Dessa teorier diskuteras även av (Norberg Brorsson2007) som hänvisar till den svenska forskningen där man tydligt vilar på den funktionalistiska teorin kring grammatikundervisningen.
Han tar upp erfarenheter kring läsning i skolan.
Det tycks finnas en tradition kring hur man undervisar i grammatik, det sättet som används av de flesta lärare är den formalistiska teorin.
Problemet är att kring är så vagt (därav uttrycket att gå som katten KRING het gröt). Om man exempelvis i sitt äktenskap talar KRING problemen så tar man ju inte tag i saken, vågar inte kalla en spade en spade, tar inte ställning utan går runt och fegar och inte talar klarspråk. Om man talar OM sina problem är det kärnverksamhet, däremot.
Vi har utmärkta funktionella svenska prepositioner som folk verkar ha glömt bort. Kring kan ju användas i alla positioner och i alla konstellationer, tydligen. En jokerpreposition har någon kallat det.
Nu ska jag återgå KRING arbetet.
Läs till exempel den förlösande artikeln i Språktidningen som Sofia upprört klistrade in i ett separat meddelande.
Det går så långt att jag i ren rättariver korrigerar mig själv när jag gnolar på “Så går vi runt kring en enebärabuske”: “Så går vi runt om en enebärabuske”. Nej, där gick jag för långt.
Så går vi runt kring/om/genom/ en enebärabuske |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar