Det värsta är när jag använder den här rösten i min kommunikation med vuxna. Det har blivit värre sedan jag skaffade barn. Det sker inte ofta, mest när jag har att göra med människor som inte vill förstå mitt resonemang, som är stressade och måste lugnas eller när jag förklarar saker och inte tror att de hänger med.
Ibland har det gått för långt. Jag har hållt ordning på Bankomatköer med det ljusa utropet "Nej men nuuuu får ni prata med mindre bokstäver" och läxat upp en tant i simhallen som simmade vänstervarv: "Du ska ju simma åt aaaandra hållet! Såhäääär! Jaaaaa!"
Jag hade personligen blivit tokig av att talas med på det sättet, vänstervarv eller inte. Om ni tycker att jag alltid pratar med ljus röst och att det på något sätt skulle vara kännetecknande för mig så kanske det finns anledning att haja till? Eller så kan jag kanske sluta att ta notiser i tidningar så bokstavligt. Bara en tanke.
Småååå bokstäver! Fiiiint! |
Bilden hittade jag häääär.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar