Vem är egentligen GLOBALjohan?

Namn: Johan Möller

Ålder: 45

Anställd som: Frilansöversättare 

Bakgrund: Teknik, försäljning och marknadsföring inom IT, sjöfartsindustrin och fordonsindustrin 

Språkkunskaper: Engelska och tyska 

Det bästa med mitt jobb: Fritt, stimulerande, tillfredsställande, språkutvecklande 

Det här klarar jag mig inte utan i min yrkesvardag: Min hälsa 

Mitt drömuppdrag: Vet ej 

Värsta språksynden i dagens svenska enligt mig: Särskrivning, genitivapostrof, ”även fast”, likgiltighet/oförståelse för vikten av god språkstil 

Ett språkförbistringsminne: Kort efter vår flytt till England i början av 70-talet gick min mor över till grannen, som stod och slog tennisbollar mot garageporten, för att presentera sig. Hon öppnade med ”I heard you banging your balls against the wall” utan att ha en aning om hur det bara kunde tolkas. 

Favoritroman: Allt av Damon Runyon och det mesta av P.G. Wodehouse

Favoritcitat: "Always try to rub up against money, for if you rub up against money long enough, some of it may rub off on you" – Runyon

Det här visste ni inte om mig: Om jag berättade det, skulle ni inte längre sväva i ovisshet

Vem är egentligen GLOBALlina?

 

Namn: Lina Weilemar (GLOBALlina)

Ålder: 34

Anställd som: Översättare

Bakgrund: Född och uppvuxen i Sollentuna utanför Stockholm, med undantag för fem år som min familj (och jag med den) tillbringade i Düsseldorf, Tyskland (1986–1991). Magisterexamen i engelska från Vrije Universiteit Amsterdam med huvudinriktning på lingvistik. Ettårig facköversättarutbildning vid Tolk- och översättarinstitutet (TÖI), Stockholms universitet. Har jobbat som översättare på heltid sedan 2006.

Språkkunskaper: Översätter från tyska, engelska, danska och norska till svenska. Har även hjälpliga kunskaper i nederländska, kan bland annat köpa paprika på torget, hämta ut min kemtvätt och fråga efter en större storlek i skoaffären.

Det bästa med mitt jobb: Det bästa med att jobba som översättare är att jag får ägna mig åt språknörderi på arbetstid. Det bästa med att jobba som översättare på just GLOBALscandinavia är känslan av att ingå i ett sammanhang, att vi är ett team som hjälper varandra och som alla är lika nördiga när det gäller språk(et). Jag älskar att vi kan sitta och diskutera ett ord i en halvtimme.

Det här klarar jag mig inte utan i min yrkesvardag: Kaffe och min rullmus (förutom det mest uppenbara förstås, datorn. Och Internet. Och våra ordlistor. Vid närmare eftertanke är det kanske inte särskilt mycket jag skulle klara mig utan)

Mitt drömuppdrag: Jag är mycket förtjust i och intresserad av djur (om jag inte skulle jobba med språk skulle jag vilja läsa etologi, läran om djurs beteende). Så mitt drömuppdrag skulle nog vara att översätta populärvetenskapliga texter om djur. Helst gnagare.

Värsta språksynden i dagens svenska: När folk inte skiljer på ”de” och ”dem” får jag ont i ögonen. Exempel: Dem hade ingen aning om vad som väntade de. Särskrivningar är förstås också irriterande, men inte ens i närheten av de/dem-slarvet. 

Ett språkförbistringsminne: Det här är kanske snarare ett exempel på inomspråklig språkförbistring, om man nu kan tala om det. Jag trodde i alla fall fram tills för något år sedan fullt och fast att det hette sevärdighet. Det fastnade i stavningskontrollen och jag kollade upp det ”för säkerhets skull”, men döm om min förvåning när stavningskontrollen hade rätt! Det heter förstås sevärdhet.

Favoritroman: Svårt att välja en enda, men jag tycker mycket om Maken av Gun-Britt Sundström.

Favoritcitat: "Every day, once a day, give yourself a present. Don't plan it, don't wait for it - just let it happen. It could be a new shirt at a men's store, a catnap in your office chair, or two cups of good, hot, black coffee." – FBI-agent Dale Cooper i tv-serien Twin Peaks

Det här visste ni inte om mig: Tävlade som tonåring i ridsporten voltige (akrobatik till häst). Och ja, jag var ganska duktig faktiskt.

 

Vem är egentligen GLOBALanna?

Namn:  Anna Dorisdotter (GLOBALanna)

Ålder: 40 år

Anställd som: Översättare och kontorsassistent

Bakgrund: Jag tillbringade större delen av min uppväxt i Trollhättan där jag fortfarande har släkten. Jag bor i Malmö sedan 1994 och har gått kulturvetarlinjen i Lund med filmvetenskap som huvudämne. Jag har haft många längre utlandsvistelser, bland annat i Berlin, Lyon och Barcelona, ofta medan jag har frilansat som översättare. Jag har varit anställd på GLOBALscandinavia i fem år.

Språkkunskaper: Översätter från engelska, tyska, danska och norska till svenska (talar även franska och spanska)

Det bästa med mitt jobb: Att kontoret känns som ett hem, att mina medarbetare är professionella, skickliga, ödmjuka, leende och välkomnande och att jag har den bästa chef jag någonsin jobbat med

Det här klarar jag mig inte utan i min yrkesvardag: En trevlig arbetsmiljö, kunniga kollegor att rådgöra med och så kaffe till det

Mitt drömuppdrag: Det vore att jobba för översättare utan gränser med att undervisa om översättningsverktygen.

Värsta språksynden i dagens svenska enligt mig: Jag reagerar ibland på skribenters begränsade vokabulär, felsyftningar och ofullständiga meningar. Dessutom anser jag att omotiverad användning av skiljetecknen kolon och semikolon bör beivras.

Ett språkförbistringsminne: Jag är volontär på en fritidsverksamhet för tjejer. Varje torsdagskväll har jag språkträning i svenska och engelska på tu man hand med tjejerna. En tjej från Irak undrade varför hon inte kunde beställa glas i gatuköket och det tog lång tid och många turer med frågor och svar: ”Vad vill du ha i glaset? Vill du ha ett glas med något?” ”Nej, bara glas.” ”Har de glas?” ”Ja, men de förstår aldrig.” osv. tills jag insåg att ordet hon använde var ”glass” inte ”glas”. En liten men mycket viktig uttalsskillnad.

Favoritroman: Jeanette Wintersons Written on the body och Kurt Vonneguts Slaughterhouse 5 (jag kan inte välja)

Favoritcitat: ”Sleep, that deplorable curtailment of the joy of life” – Virginia Woolf

Motto: Lär dig livets stora gåta, älska, glömma och förlåta

Det här visste ni inte om mig: Jag har blivit kaninägare för första gången i fyrtioårsåldern. En del anser att de två kaninsystrarna som skuttar runt i vår lägenhet är lika tydliga tecken på en fyrtioårskris som en splitterny sportbil. Jag vet inte jag.