Ja, nu är det dax att köpa tulpaner. Det är alltid
dax för något i min matbutik. Det kan vara semmeldax eller pepparkaksdax eller dax för lax.
Dax är ett sådant ord som konsekvent stavas fel i butikssammanhang.
Dags, heter det ju. Nu kommer det märkliga: vi är så vana vid detta
dax att vi skulle reagera negativt om de någon gång skulle skriva
dags.
Semmeldags, det låter ju inte klokt? Och särskrivningar är så vanligt och liksom accepterat att man snarast hoppar högt när de får det rätt. Jag vill gå och klaga när det händer. Tigerräkor, hallå? Ni brukar ju skriva Tiger räkor? Korrekt svenska ser fel ut och det är ingen som gnäller.
Jag förväntar mig heller aldrig att de ska få de svåra utländska orden rätt: jag köper glatt min
cantaduo, min
chévré, min
godua-ost. Matbutikerna är som små felstavningsenklaver i vardagen. Jag ryser alltid förväntansfullt redan i entrén. Ge mig lite
nöt kött så känns allt genast bättre.
Ett liknande fenomen är
restaurangsvenskan. Där kan man ogenerat basunera ut "En köttbullar!" eller "Två pannkaka". Även där hade man reagerat om de hade skrikit rätt någon gång. Två pannkakor? Nej, det låter ju fel.
 |
| Så rätt, och ändå så fel |
Bilden lånade vi
härifrån.
När en butik skriver semmeldags måste detta vara ett tecken på god vård av våra gamla ord. Det svenska ordet semmel betyder ju mjöl jfr tyskans semmel osv på många andra språk.
SvaraRaderaI restaurangfallet handlar det väl om att det är en förkortning för "en portion köttbullar/pannkaka". Säger man "två pannkakor" tolkar i alla fall jag det annorlunda.
SvaraRaderaMatbutiker är riktigt skoj, vår ICA brukar sälja "baugetter" väldigt ofta. "Chévrén" är även den vanligt förekommande. Ännu roligare är att läsa om fruktens ursprungsland, vi har kunnat köpa frukt från både "Hungen" och "Newslands".