You're fired!

När jag var 16 år packade jag väskan och åkte till USA, till Elisabethton i Tennessee närmare bestämt. Där skulle jag gå på high school i ett år och det var en dröm som gick i uppfyllelse. Jag älskade allt som hade med USA att göra, filmerna (Pretty in Pink, Dirty Dancing, Can’t buy me love m.fl.) språket, maten, ja allt. Månaderna innan flyget lyfte övade jag på engelskan – det gick till och med så långt att jag började tänka på engelska. Fortfarande, idag, 20 år senare älskar jag det engelska språket och använder det ofta (lite för ofta) i mitt dagliga språk. Inte för att jag måste utan för att det finns så många uttryck och ord som jag tycker saknas i det svenska språket. Brukar ofta säga att jag måste sluta med det, sluta använda amerikanska slanguttryck i tid och otid, vem tror jag att jag är? Ett 16-årigt popsnöre istället för en mogen 37-åring? Funderar ofta på hur omvärlden uppfattar mig när jag slänger iväg ett ”what’s up?” i tid och otid.

Kishti Tomita, som satt i den allra första Idoljuryn, blandade svenska och engelska hej vilt och det gav mig alltid kalla kårar, men idag gör jag samma sak, det är som en sjukdom som bara blir värre. Är det en slags regression undrar jag? Att jag faktiskt under tonåren, och speciellt under året då jag bodde i USA, fick bli vuxen ganska snabbt så att jag nu går tillbaka för att för att få bli tonåring igen? Tja, känns aningen långsökt men faktum kvarstår att jag blandar svenska och engelska hej vilt och det ger mig kalla kårar, är det så jag vill bli ihågkommen? Är det de associationer jag vill att människor i min omgivning ska koppla till mig?

Även om min kärleksrelation till USA har mildrats över åren så hänger språket kvar. På många sätt tycker jag att det är lättare att uttrycka mig på engelska och den mängd adjektiv som finns att tillgå gör det lättare att beskriva känslor. Utöver språket förundras jag fortfarande över de trender som skapas där och som rinner över till oss, förundras över ”kändiskulturen” och hur det går att göra TV av det mesta och hur vi här i Sverige har försökt, mer eller mindre framgångsrikt, att kopiera koncept rakt av. Top Model har väl varit en idé som har varit hyfsat framgångsrik. En annan serie, vars svenska version Rivalerna gick de allra flesta förbi, men vars amerikanska originalformat fick mycket större genomslag och som jag följde slaviskt under ett antal säsonger, var The Apprentice. Det är främst två saker man minns från den här reality show-satsningen: Donald Trumps hår (läs: överkamning) och frasen som fick avsluta varje avsnitt, You’re fired. Inte så att frasen i sig var ny, det vet vi alla, men den fick en sådan genomslagskraft och förvandlades till slang (vissa började prata om att avskeda sin flickvän/pojkvän istället för att göra slut) att herr Trump försökte ta patent på uttrycket. Hans önskan avskedades.

Så vad är det jag försöker komma fram till egentligen? Jag har pratat mycket om ord och fraser men har nämnt mindre om handling. Det kan tyckas i mina exempel att de ord vi använder är av största betydelse, att det är de som stärker våra varumärken, att det är företagens taglines som gör dem framgångsrika. Om det ändå var så enkelt. Orden vi använder har en innebörd, företagens taglines avger ett löfte, men det är handlingarna vi utför som visar om vi håller våra löften och om vi gör som vi säger. Om du väljer ett ord eller en fras som du vill bli förknippad med, vilka löften följer med på köpet? Håller du vad du lovar?

Till nästa gång, må bäst!

Hanna

Hanna Nordgren är 37 år och bor och arbetar i Malmö. Idag är hon marknadschef på Fortiva, men driver även företaget BrandYouWho?, ett företag som hjälper individer att identifiera och stärka sina personliga varumärken för att säkra professionell framgång. Hanna  gästbloggar på GLOBAL språkglädje, och hennes inlägg fokuserar på språk ur perspektivet personliga varumärken, d v s hur vi väljer att använda vissa ord och fraser och gör dem till våra egna. 

Vem är egentligen GLOBALilona?

Namn: Ilona Ostojic                                              

Ålder: Mogen

Anställd som: Administratör

Språkkunskaper: Svenska, engelska, ungerska, serbiska, bosniska och kroatiska

Bakgrund: Tolk, chefssekreterare, assistent, personalansvarig och rekryteringskoordinator

Det bästa med mitt jobb: Variationen

Mitt drömuppdrag: Att få arbeta med flyktingbarn

Det här visste ni inte om mig: Jag älskar att resa

Favoritroman/Dokument: Mitt förbjudna ansikte, Latifa

Värsta språksynden i dagens svenska: Det finns en hel del, t ex översatta citat och ordspråk

Språkförbistringsminne: De allra första veckorna av mitt liv i Sverige blev jag skickad av min mor att köpa inlagd paprika. Min direkta översättning av inlagd paprika blev sur paprika vilket expediten naturligtvis inte förstod. Detta resulterade i att jag gick runt den manuella disken tog expediten i handen och fick henne med mig ut på gatan och pekade på en burk inlagd paprika i skyltfönstret (jag var inte så gammal på den tiden och tydligen inte så blyg heller). Inte säker på att jag hade gjort om det idag. 

Det här klarar jag mig inte utan i min yrkesvardag: Telefonen

Favoritcitat: Låt inte andras beteende förstöra din inre frid. Dalai Lama

Motto: Behandla andra som du vill bli behandlad själv

Kulturella forskel, eller skillnader som vi säger på svenska

”Der er altså tale om en grundlæggende forskel på de to lande og kulturer. 
 Man kan næsten tale om en dansk og en svensk logik”

Uffe Paludan, Öresundsexpert och framtidsforskare

Så fort vi öppnar munnen…

Danmark ligger så nära Sverige, men är ändå långt borta i mångt och mycket. Språken är åtminstone i teorin ganska lika – i skrift. Man säger att de centralskandinaviska språkens ordförråd till mycket stor del överensstämmer. I en dansk text kan en svensk läsare oftast utan problem identifiera upp till 90 % av orden. Problemen kommer när i synnerhet danskar börjar ”snakke”, särskilt om de kommer från södra Danmark!

Risken för kulturella missförstånd är stor, och detta kan till viss del undvikas genom en förståelse för varandras språk.  I uppsatsen Affärer över sundet (Kahlström och Lindqvist, Uppsala Universitet 2008) tar man upp det som jag tror vi överlag är medvetna om: att det finns stora skillnader mellan dansk och svensk förhandlingsstil. Se bara på det lilla ordet ”utveckling”. Svenskar använder det ofta och gärna eftersom det på den här sidan sundet är ett positivt laddat ord. I Danmark, däremot, ses "utveckling" inte som något positivt. Om något behövs ”utvecklas” ser man det i Danmark som att de inblandade inte presterat tillräckligt eftersom de behöver förbättras. Företagen måste alltså på båda sidor anpassa sin kommunikation för att minska risken för sådana här missförstånd.

Blyg och formell eller snabb och burdus?

Det svenska Exportrådet gjorde en undersökning bland 126 chefer för svenska dotterbolag i Danmark för att ta reda på skillnader mellan svensk och dansk förhandlingsstil. De beskriver svensken som formell, långsam och lite feg i förhandlingar, och skriver att svensken gärna vill ha långsiktighet och har svårt för snabba beslut. De beskriver dansken som individualistisk, snabb och handlingskraftig och slår fast att det ”danska gemytet” till stor del är en myt, åtminstone i affärssammanhang. Det är ju upplagt för kulturkrockar!

När svenskar vill ha detaljerade avtal vill dansken oftaha ett övergripande avtal som man snabbt kan godkänna, och som sedan ändras om det behövs. Störst, enligt Exportrådet, är skillnaderna inom tre områden:

·         Riskvillighet (låg för svenskar, hög för danskar)

·         Förhandlingsstil (formell för svenskar, informell för danskar)

·         Kommunikation (invecklad för svenskar, rak för danskar)

Studien visar faktiskt att två tredjedelar av alla förhandlingar misslyckas på grund av kulturskillnader. Det är ett nog så gott skäl till att fundera lite extra på hur företagskulturen är i Danmark innan man ger sig av för att knyta avtal!

Så nära, och ändå så långt bort!

Detta är information om Danmark som GLOBALscandinavia uppdaterar löpande. Kom gärna med synpunkter på innehåll och upplägg. Mer information om Danmark hittar du på den danska statens webbplats www.borger.dk.

Källor:

Bilden lånade vi från svenskamassan.com

http://www.danska-svenska.se/skillnader_spraken.htm

 http://www.ne.se/rep/stereotyper-danskar-och-svenskar-inte-s%C3%A5-lika-som-vi-tror

http://www.swedishtrade.se/

”Jag gör ju bara mitt jobb” – om att använda Facebook på arbetstid

Som marknadsansvarig på GLOBALscandinavia ingår det bland annat i mina uppgifter att se till att vi har en levande företagssida på Facebook. Jag delar våra blogginlägg där, lägger upp bilder, interagerar med andra företag, publicerar spontana inlägg och uppmuntrar kollegorna att göra detsamma.

Detta innebär att jag i princip alltid är inloggad på Facebook. Vilket i sin tur gör att jag ständigt visas som tillgänglig i chatten. För bara något år sedan tyckte jag att det kändes lite ofint att vara facebooktillgänglig på arbetstid. Som att man inte hade något vettigt för sig och var allmänt lös och ledig för att småprata om ditt och datt. Lite som att sitta med sin privata mobil i handen och stirra på den och hoppas att någon ska ringa så att man får prata bort en stund. Men jag tycker att detta har förändras drastiskt de senaste ett–två åren.

I princip dagligen är det någon eller några som under dagtid (och kvällstid också för den delen) initierar en chatt i ett jobbrelaterat ärende. Jag tycker att det är ett bra sätt att kommunicera och använder chatten som komplement till telefon och mail. Många av dessa diskussioner har resulterat i både bokade möten, affärer, samarbeten och fortsatta samtal. Det tycker jag är en intressant utveckling.

Vad tycker ni? Kan Facebook vara ett bra arbetsredskap, eller är det en förtäckt ursäkt att sköta sitt sociala liv på arbetstid? Är integrationen av det privata och det professionella ett sätt att få ett mer holistiskt perspektiv på sitt liv, eller är det bara ett sätt att trappa upp vårt springande i hamsterhjulet ännu ett steg? Ett sätt att garantera att vi snart aldrig är helt lediga från jobbet?

/ GLOBALannat

Öresundssamarbetet

I dag passar vi på att granska samarbetet över sundet. Häng på så förklarar vi närmare!

Intresset för Sverige är mycket stort i Danmark, och med invigningen av Öresundsförbindelsen år 2000 kom länderna ännu lite närmare varandra. Kontakter förekommer på alla områden och nivåer. Detta underlättas förstås av den geografiska närheten, men också av de historiska, kulturella och ekonomiska banden.

Sydsvenskan skriver i en artikel från januari i år att pendlingen från Skåne till den danska sidan ökade kraftigt under de första åren, främst för att danskar kom och bosatte sig i Skåne men behöll jobben i Danmark.  Mellan 2001 och 2007 var det 14 524 danskar som flyttade till Skåne, och under samma period flyttade 2 015 svenskar till Danmark. Fram till 2006 utgjorde danskar bosatta i Skåne den största gruppen Öresundspendlare. Sydsvenskan har tidigare skrivit om en värdetillväxt som har uppstått på flera sätt: bland annat genom att danska företag fått tillgång till värdefull svensk arbetskraft samt genom att Kastrup fått fler svenska resenärer.  I dag hämmas den här utvecklingen något på grund av lågkonjunkturen som har slagit hårt mot Danmark. Även växelkursen är en bidragande orsak.

Vem pendlar i dag?

Enligt färsk statisktik från sydsvenskan.se är kommunen med flest öresundspendlare Malmö. 60 procent av alla öresundspendlare kommer härifrån. Vi får inte heller glömma pendlare som åker mellan Helsingborg och Helsingör: på andra plats kommer Helsingborg med 1 784 sundspendlare. Det är svårt att göra några som helst prognoser för pendlingen i öresundsregionen eftersom det är många faktorer som spelar in, som befolkningsutvecklingen, bostadsprisskillnader och valutakursen. Den typiska pendlaren över Öresundsbron är för övrigt svensk, högutbildad och man.

Vad gör man då för att underlätta integrationen?

Från både svenskt och danskt håll görs insatser: de svenska och danska regeringarna informerar allmänheten på ÖresundDirekt och ett nätverk med call center har upprättats mellan berörda myndigheter. Öresund Direkt har upprättat ett informationskontor för individer och företag i Malmö och en webbredaktion har upprättats i Köpenhamn i anslutning till detta.  Här kan man få reda på allt som rör öresundsregionen med regelverk, skatteregler, pendlingsinformation, jobb och utbildning och annat som kan vara värt att ha koll på om man ”byter” land. Man har även tagit hjälp av tidningar, andra webbsidor och bloggar för att profilera öresundsregionen både internationellt och nationellt och man stödjer nätverkande i regionen.  Vi har också sett hur antalet föreningar och organisationer som arbetar gränsöverskridande, både ideella organisationer och initiativ som Öresund Direkt, har ökat efter att Öresundsbron öppnande.



Öresundsbron i all sin prakt! Här som malmo.com ser den.

Detta är information om Danmark som GLOBALscandinavia uppdaterar löpande. Kom gärna med synpunkter på innehåll och upplägg. Mer information om Danmark hittar du på den danska statens webbplats www.borger.dk.

Källor:

www.ec.europa.eu

www.sydsvenskan.se

http://www.riksdagen.se

www.borger.dk

Så nära men ändå så långt borta

Som malmöbo och anställd på ett danskägt översättningsföretag har jag i princip daglig kontakt med danskar och danska. Det är en naturlig del av min vardag. Men häromdagen hörde min syster i Stockholm av sig och behövde hjälp med en dansk mening, och det påminde mig om att det ju inte är alla som har dagligt samröre med Danmark – särskilt inte de som varken jobbar som översättare eller bor i Öresundsregionen. Och för dem kan danska faktiskt vara rena grekiskan.

Det är ett mer eller mindre välkänt faktum att danskan och svenskan har ett antal så kallade falska vänner. Att frokost inte betyder frukost utan lunch, att rolig inte betyder rolig utan lugn och att hurtig inte betyder hurtig utan snabb lär man sig ganska snabbt. Men även jag som har daglig kontakt med danskar upphör aldrig att förvånas över danskans i mina arbetsskadade öron festligt klingande lexikala lösningar. Till exempel fick jag häromdagen ett uppskattande mejl med orden ”Tusind tak, du er en sveske!” Hmmm. Sveske betyder alltså sviskon. Men vi svenskar är ju klippor och pärlor och änglar när vi gör något bra, så varför inte ett torkat plommon?

Lektion 1: Titta på ” Gamle mænd i nye biler” utan textning.

Ett annat faktum är att danskarnas räknesystem för oss svenskar ter sig helt uppåt väggarna. Det sägs att det finns någon slags logik bakom, men det tror jag när jag ser det. Jag har helt enkelt fått lägga allt vad logik heter åt sidan och lära mig talens namn som glosor: halvtreds = 50, halvfjerds = 70, firs = 80 och så vidare. Som tur är brukar danskarna vara väl medvetna om denna svenskarnas oförmåga att ta till oss det danska räknesystemet och helt enkelt säga femtio och sjuttio i stället, av rent medlidande.

Falska vänner och lustiga glosor i all ära, men faktum är – även om det tar emot att erkänna det – att det många gånger kan vara riktigt svårt att förstå i synnerhet talad danska. Den geografiska närheten till Danmark gör att vi känner att vi borde kunna kommunicera obehindrat. Men i och med att vi faktiskt inte kan det – vore det då inte läge att ta till engelska? Nej, det är vi oftast för stolta för.

Jag läser på Wikipedia: ”Skriven danska är lätt att förstå av såväl svenskar som norrmän, där ca 90 procent av orden är igenkännbara med små stavningsskillnader. Talad danska är ofta svårare att förstå för både svenskar och norrmän på grund av den snabba uttalsutveckling som danskan haft under 1900-talet.” (min kursivering) Aha! Det är alltså därför. Men att veta skälet till språkförbistringen underlättar ju tyvärr inte själva hörförståelsen. Jag inga dessvärre säkra knep för hur vi ska lära oss tyda den talade danskan bättre, förutom det gamla beprövade ”övning ger färdighet”. Så gör som jag – gå och hyr några danska filmer redan i helgen. Och våga inte sätta på undertexterna!

TIPS!

En bra grej att kunna om man till exempel mejlar mycket med danskar är kortkommandona för deras ä och ö (obs, använd det numeriska tangentbordet).

æ	Alt+0230
Æ	Alt+0198
ø	Alt+0248
Ø	Alt+0216

/ GLOBALlina

Vem är egentligen GLOBALörjan?

Namn: Lars Örjan Fogelberg Skoglösa

Ålder: Tja. Vad är alternativet...

Anställd som: Facköversättare, projektledare, IT-gränssnitt

Språkkunskaper: I yrket svenska och tyska, privat är jag mest stolt över att ha varit flytande på portugisiska.

Bakgrund: Uppvuxen med svenska föräldrar i Hamburg. Efter Abitur 1981 första återvändan till Sverige / ett fruktansvärt land på den tiden / sen en vild ungdom med spridda skurar akademisk humaniora (min C-uppsats i littvet en reichiansk symbolanalys av Fernando Pessoas tidiga fas) samt undersköterskeutbildning/jobb. På senare tid har jag fortsatt studera samt utbildat mig till och jobbat som lastbils­mekaniker. 1990 började jag arbeta som facköversättare. För Global/Sprogdata har jag varit verksam sedan 2000, från 2008 som anställd.

Det bästa med mitt jobb: Mina arbetskollegor. Smarta, roliga, kunniga, snygga, underbara!

Mitt drömuppdrag: Få jobba för Översättare utan gränser.

Det här visste ni inte om mig: Min sommarpassion är jonglering. När resten av familjen ligger o steker på stranden tar jag min solhatt och min musikburk och tragglar fontänen, vippan, pendeln och inte minst frihetsgudinnan. Vackra dagar kan jag jonglera bakom ryggen och dubbelsnurra käglor. Den hemliga drömmen är att göra ett program, resa runt i ett solvarmt Europa o samla pengar för nåt bra ändåmål på gator&torg i Berlin, Paris och Lissabon.

Favoritroman: Zen and the Art of Motorcycle Maintenance - Robert M. Pirsig

                              Mona Lisa Overdrive - William Gibson

                              Lyckliga i alla sina dagar - Nina Björk

Värsta språksynden i dagens svenska: Juice

Språkförbistringsminne: Min syster - även hon uppvuxen i Tyskland - brukar i stressade situationer glömma bort sig och högt räkna fram sekunder genom att säga 21, 22, 23 osv. på svenska.

Det här klarar jag mig inte utan i min yrkesvardag: Mina kollegor. Vårt nya fina kontor.

Favoritcitat: "Det är förunderligt vad vackert man kan bygga av alla stenar som ligger i ens väg." -Goethe.

Motto: "Du kan ingenting ta med dig när du går." - Cornelis